Jag <3 RMC! Lite tröst för mig och dig...
Heja vad hon är bra!
Jag kände mig såklart som värsta besvärliga hypokondrikern som hade "krävt" att vi skulle få komma dit och prata och ställa alla tusen frågor som man har efter ett misslyckat försök. Men hey! Vi är ju två om detta och varför ska jag sitta i telefonmöte och varför ska inte han få veta och få vara inblandad och yada yada. Så vi gick dit. Tillsammans.
Han tyckte att det var roligt att ungefär halva mötet blev som ett kuratorsamtal där vi pratade om det som är psykiskt påfrestande. Det kognitiva i det hela. Men det är ju det som är så jäkla bra med henne, att vi kan prata om alla aspekter av det hela. Synd att inte vårdvalet gäller där. Jag hade velat välja henne.
Där satt vi i alla fall och hade ett kuratorsmöte med en överläkare. Typ. Tog upp hennes dyrbara tid. (Tänkte jag.) Men hon hade säkert roligt också, vi är ju roliga att ha att göra med.
JALLEFALL så tog vi upp en del konkreta saker också. Som att:
- Det är ett STORT plus att jag är ung. Det är ungefär det som spelar roll. Hade han haft bättre spermier och jag hade varit äldre så hade det varit sämre förutsättningar. Vi har de bästa förutsättningarna nu eftersom jag är ung. (Men det kommer jag ju inte vara hela livet?)
- Vi hade kunnat köra långa metoden med nedreglering och allt om jag ville för då kunde det hända att vi fick fler jämnmogna ägg. (Jag tackade nej och sa att det kör vi på tredje försöket i såna fall. Hon sa att jag troligtvis kommer få lika många äggblåsor den här gången fastän vi sänker dosen och hon ville sänka den lite till, till bara 75 enheter, men vi kom överrens om att jag ska spruta med 100 till femte dagen då vi tar ett blodprov istället.)
- Jag har nog inte cancer. Hon sa att jag antagligen har ytliga blodkärl på livmodertappen som blöder lite då och då. Jag ska ändå gå och ta ett cellprov.
- Livmodern är den minst viktiga faktorn i det hela. (VA?!) Det beror inte på livmodern överhuvudtaget om ägget fastnar eller inte. Det beror helt och hållet på ägget och om det delar sig som det ska. Nu kommer jag inte ihåg riktigt men det var någonting med att om ägget har kläckts så kan man inte sätta tillbaka det för då skickar det ut armar som klistrar fast sig överallt i katetrar och hejsan och om det är så, tänker jag, då borde det ju skicka ut armar och hejsan som fastnar överallt i livmodern OM det nu är friskt.
- Kaffe och snus spelar ingen roll för mannen. Rökning är BIG no no. Men kaffe och snus är skit samma.
- KVINNOR däremot får inte göra någonting och ska avhålla sig från allt som är roligt. Nej, skämt åsido. Men dra ner på kaffet! Eller drick koffeinfritt, för det är koffeinet som gör det sa hon. Precis tvärtemot vad den andra läkaren sa, han sa att det inte var koffeinet utan kaffeplantan som sådan. Jag tror mer på henne. Eller så får jag väl dricka mitt röda te.
- Var positiv! Det är bevisat (jupp) att det lyckas bättre för de som ärpositiva och TROR på att det kommer att fungera någon gång. "Tänk inte om, tänk när!" Sa hon. Yes, NÄRnärnär?! (Det är ju så jäkla lätt att vara positiv på beställning?)
- Var öppna! Sa hon. Det är så jevvla jåbigt (sa hon inte, men ungefär) att dra vita lögner hit och dit. Där är vi inte överrens jag och han. Inte i alla fallen, men i vissa. Hur gör NI?
Ja, det är väl ungefär det som jag kan komma ihåg nu på rak arm.
Och vet ni? Efter den här hektiska veckan lovar jag att göra en fin design på min blogg, så att det blir roligare och finare att läsa för er, mina hjältar!
(Och peppen! Jag höll på att glömma peppen! KÄRLEK till er som kämpar där ute, starka fina kvinnor och män! Jävlar vad vi är bra allihopa, man får inte glömma det! Och grattis till alla er som lyckats efter så lång tid!)
Åh vad skönt det är med läkare som är som henne. Vi har också en superläkare som får oss att känna hopp och lugn. Det är nog jätteviktigt!
Vi dividerar också om det där med att berätta eller inte. Nästan hela min släkt vet om att vi försöker men min sambos släkt vet inget än. Får se vad vi kommer fram till. Anledningen till att vi inte sagt något till dom är att vi vill ha kvar möjligheten att få vara "normala", att de inte ska tycka synd om oss. Samtidigt vill vi också kunna överaska en dag. Det är den lilla haken det hänger på... Men jag börjar mer och mer tycka att vi bara ska säga det. Det tär på kroppen att hålla hemligheter.
Vad ni än kommer fram till är bra. Bara det funkar för er.
Kram
BRA läkare! Henne vill jag också ha!
.. Haha och så fick jag lite kasst samvete för att jag precis skrev om kaffe & nyss drack kaffe. Rött te alltså. Hmm..
Angående berättandet så har vi berättat för typ alla.. Inte för dom där "hej hur är det, jotack bra"-relationerna, men den närmaste släkten vet.. och några vänner.. och jobbet eftersom läkarbesöken blir titt som tätt.
Ibland önskar jag dock att vi hade låtit allt vara lite hemligt. Svårt det där.
kram!
Jag vet ju var jag brister i alla fall. Den positiva biten. Jag måste tänka positivt! Jag är världens största pessimist, får skärpa mig så det blir plus...
Bra lista.
Alltså, jag vill förtydliga att jag mer än gärna dricker mängder med kaffe! :) Men jag vågade inte dricka alls under ruvarperioden fastän de säger att man kan dricka tre koppar.
Usch ja, det är så jäkla svårt att veta för vem eller vilka man ska berätta eller inte. Jag vill liksom inte att det ska bli något "snack" heller och det är så lätt att det blir!
Just det Ruht! Glömde berätta vad hon sa om akupunktur, det gör varken från eller till (ur en vetenskaplig syn) men kan hjälpa mot smärta i samband med äggplock plus att man kan känna sig mer lugn och tillfreds, typ. :)
Fan va gött av dej att se till att få svar på dina frågor, strongt gjort!
O ja positivt tänkande ä halva grejen sa DR Barbara te mej o ja har tänkt(försökt) se mej själv som gravid till motsatsen bevisas...o ja plussade idag.
Inget kaffe kör ja med på, ja ä en "allt eller inget" brud så 3 små koppar är inte min melodi!
Jag har varit heeelt öppen för alla, min svägerska höll allt hemligt o hon ångrar det idag, att de var så ensamma.
jag har trivts mest hela tiden med öppenheten, ibland har ja tänkt-om det inte lyckas...shit så många som blir besvikna.
Kram
Hej du. Det där var intressant läsning, speciellt det där om att vara positiv. Jag har ivf-behandlingarna framför mig ännu, börjar på sommaren. Jag är en ganska negativ person och tänker att jag aldrig kommer att få barn, att det är så mycket fel på mig osv. men igår när jag var på zonterapi så tipsade hon mig om en bok som heter the secret och det handlar typ om positiva tänkandets kraft och hur mycket den inverkar. Så då måste jag tipsa om den åt dig också! Ska låna den på biblioteket idag. Kämpa på!
Tack för tipset! :)
Jag har sett filmen, den är lite sektig och man blir lite hjärntvättad av den. Vet kompisar som har gått helt nuts på "the secret" och det har inte gått särskilt bra för dom ändå, haha! Men om man tror på det så kanske det funkar, placeboeffekten är ju lika bra som någon! :) Dessutom mår man ju bättre generellt bara av att vara positiv. Men ja, jag borde också bli bättre på det där med att visualisera målen och det där. Men det är svårt (och läskigt) att INTE vara realistisk.
Kram!
Vad härligt att du fick en bra möte med din läkare och att du fick svar på dina frågor.
Jag är nog en positivt tänkande person. Jag tänker absolut NÄR vi får barn inte OM. Min man däremot är en sån som inte vågar hoppas för att slippa bli besviken. Jag håller mig för övrigt till 2 koppar kaffe om dagen, krisar det i kaffetarmen tar jag en kopp "decaff". ;)
Som du redan vet har vi varit helt öppna med vår IVF och trivs bra med det beslutet. Men som vanligt ska man göra som man vill och mår bäst av.
RD8 idag och i morgon är det 4 veckor sen förra mensen... orolig helg med andra ord.
Förresten, Icka, grattis till plus!
Hej!
Vad skönt att ni har fått en så bra läkare som verkligen tar sig tid!! Vi har också fått en läkare som verkar super! Och bra att mötet var givande, ni ska se att det lyckas nästa gång! =)
Bra läsning också för en i samma sits.
OCH jag ska va positiv så in i... =)
Hoppas ni får en skön helg! kram blomman
Hej,
Härligt med en riktigt bra läkare sådana verkar det ju inte finnas allt för gott om, men jag har haft samma tur som er och fått en riktigt bra läkare.
Men nog är det svårt att låta bli kaffet men man får väl dra ner på det i längden så man inte får abstinens som man lätt får då man slutar tvärt med något beroende för abstinensen lär ju vara ännu mer skadligt, eller?!
Tänk positivt nu så ska ni se att det går vägen nästa gång, det är en styrka i sig att fortsätta trots motgångar, men nästa gång stannar ägget hos er!
Lycka till alla som genom går detta, ni är starka och fantastiska!
