It ain't over 'til the fat lady sings!
Tack så mycket för all tröst och pepp go'vänner!
Det är ju faktiskt inte över än.
Vi ska ju testa med blodprov på onsdag på RMC.
Det känns som om det kan vara något eller någon där i magen. Det känns så med alla aktivitet. Men det kan ju likagärna vara mens på g? Men det kan lika gärna inte vara det?
Nu är det ju såklart svårt att hålla humöret uppe och det har blivit en del tårar och tannagnisslan här idag. Men vi har sagt att vi ska försöka vara positiva för tänk om? Samtidigt sitter det en liten jävul på axeln och säger att varför skulle det vara om nu? Det har det ju aldrig varit förut? Men vi måste vara positiva om knyttet skulle råka vara kvar.
Jag har såklart googlat och googlat och läst om flera som fått negativt på ruvardag 9 och positivt senare. Jag läste till och med om en som hade fått negativt på dag 15 och 17 och sedan positivt på dag 19! Då blir man ju genast lite orolig åt andra hållet? Tänk om jag är gravid men det visar negativt på dag elva och så slutar jag med Crinonen och så blir det missfall? Tänk vad hemskt! Jag kan inte för allt i världen förstå varför jag har testdag på dag 11. Jag får inte glömma fråga på onsdag.
Vi har såklart redan börjat prata om hur vi ska göra med nästa försök (som - peppar peppar - förhoppningsvis inte behöver äga rum). Om vi ska be att få börja igen med en gång, eller om vi ska vänta en cykel som de egentligen vill att man ska och om hur vi ska göra i sommar och när det tredje försöket blir och vad som, ve och fasa, händer efter det?!
Livet är långt, långt bort just nu. Och här sitter jag i min lilla bubbla. Ivf-bubblan. (En sån bil vill jag ha!)
Det är ju faktiskt inte över än.
Vi ska ju testa med blodprov på onsdag på RMC.
Det känns som om det kan vara något eller någon där i magen. Det känns så med alla aktivitet. Men det kan ju likagärna vara mens på g? Men det kan lika gärna inte vara det?
Nu är det ju såklart svårt att hålla humöret uppe och det har blivit en del tårar och tannagnisslan här idag. Men vi har sagt att vi ska försöka vara positiva för tänk om? Samtidigt sitter det en liten jävul på axeln och säger att varför skulle det vara om nu? Det har det ju aldrig varit förut? Men vi måste vara positiva om knyttet skulle råka vara kvar.
Jag har såklart googlat och googlat och läst om flera som fått negativt på ruvardag 9 och positivt senare. Jag läste till och med om en som hade fått negativt på dag 15 och 17 och sedan positivt på dag 19! Då blir man ju genast lite orolig åt andra hållet? Tänk om jag är gravid men det visar negativt på dag elva och så slutar jag med Crinonen och så blir det missfall? Tänk vad hemskt! Jag kan inte för allt i världen förstå varför jag har testdag på dag 11. Jag får inte glömma fråga på onsdag.
Vi har såklart redan börjat prata om hur vi ska göra med nästa försök (som - peppar peppar - förhoppningsvis inte behöver äga rum). Om vi ska be att få börja igen med en gång, eller om vi ska vänta en cykel som de egentligen vill att man ska och om hur vi ska göra i sommar och när det tredje försöket blir och vad som, ve och fasa, händer efter det?!
Livet är långt, långt bort just nu. Och här sitter jag i min lilla bubbla. Ivf-bubblan. (En sån bil vill jag ha!)
Kommentarer
Postat av: ruht.
Du kommer att lyckas! Ett minus är bara ett minus tills du får ett plus - vilket du får inom dom närmaste dagarna!
Sådeså!
[Lite knep dock att du har td på rd 11, vi har ju inte förrän på rd 19].
Dessutom.. TACK för orden, jag kanske inte är lika positivt inställd just nu som du är.. men du ska veta att jag är så galet glad över peppen och tankarna ändå. :]
Hoppet finns ju.. För oss båda!!
KRAM!
Postat av: Icka
EN sak i tagen min vän...först onsdag första SEN kanske tar vi hurnigårvidare tänket. Inte för man kan styra sin sjuka hjärna det vet ja ;)
Du är så stark!
Kram
Postat av: Uma
Fina tankar till dig, och bra att du är så positivt inställd! Håller tummarna inför onsdag!
Trackback
