Sea band.
Dels för att jag har mått så dåligt så att all den lilla kraft och energi jag orkat uppbringa har gått till skolarbetet som börjar hopa sig så här framåt slutet på terminen. Jag kan knappt vänta på att skolan ska ta slut och jag ska få ett par veckors ledighet. Hoppas jag. Jag förstår allvarligt talat inte hur man ska kunna vara gravid, ha ett 8-17 jobb, kanske redan två barn och ett helt normalt liv om man ska må så här. Jag tänker på en gammal kollega som vi klagade på i början av hennes graviditet. "Hon kan ju inte må SÅ dåligt så HÄR tidigt!" och "Det måste vara något FEL!" och "Hon hittar bara på!" Nu ångrar jag mig, för jag mår precis likadant. Igår fick jag nog. Gick till apoteket och köpte Sea band. Det låter ju helt sjukt men det är två armband med akupressurkulor i plast som man sätter på handlederna på en viss punkt och så ska det lindra illamående av alla de slag. Och dra på trissor - de funkar! Igår kunde jag vara uppe till tio utan problem.
Den andra anledningen att jag inte skrivit så mycket är för att antal kommentarer sjunkit stadigt sen jag blev gravid. Mamma frågade till och med om kommentarsfunktionen hade gått sönder. Det gör mig ledsen. Inte bara för att jag är en bekräftelsejunkie som gillar kommentarer utan det gör mig ledsen på flera plan. Det gör mig ledsen att tänka att man kanske inte längre är lika intressant som gravid, när allt jag kan tänka på är att vi är ju inte framme än. Inte på långa vägar. Om det är några som vet så är det ni, som vet att det här är en lång och osäker väg att gå och ingen är räddare än jag. Jag blir ledsen av att få dåligt samvete över att just jag är gravid och vill skriva om det. Jag blir ledsen över att inte alla är gravida. Det blir jag rakt igenom ledsen av. Jag blir ledsen av det här.
Jag hoppas ni förstår.
Fina Du,
Tänk, jag känner likadant! När man kämpade, skrev om sin oro om olika upp- och nergångar (innan man fick plusset på stickan)...DÅ "haglade" kommentarerna. Men nu när man lyckats, då kommer det några enstaka "Heja rop". Uppskattade kommentarer, men få!
Skönt att du hittade en lösning på ditt illamående!
Sköt om dig, fina!
KRAM!!!
Jag tror jag förstår vad du menar, jag hade också varit rätt om jag hade varit gravid... grejen från min sida är såhär; jag läser din blogg varje dag, ibland flera gånger om dagen. Jag håller tummarna för dig, tänker på dig och vill veta hur du har det och hur du mår. Jag är superglad över att du är gravid. Grejen är bara att nu när du är det så vet jag inte längre vad jag ska kommentera... jag vet ju inte hur det är att vara gravid så jag vet liksom inte vad jag ska skriva? Hoppas du förstår vad jag menar. Jag kan ju givetvis skriva nånting ändå, och jag ska försöka att visa att jag är här och läser. Men du om någon vet ju hur det är när man själv går och väntar och alla andra lyckas.. det är svårt! Och du kan säkert tänka dig att man ändå tycker det kryllar av gravida när man själv inte kan, och gör det liksom lite ont att läsa om grav-symptom... Du vet är man inte gravid så tycker man att man kan ta vad skit som helst bara för att få vara gravid och man förstår kanske inte hur jobbigt det är med illamående eftersom man själv gärna tagit det bara man fick bli gravid. Men jag KOMMER görhoppningsvis förstå hur det är från "andra sidan", den gravida sidan :) Hur som helst, du är fortfarande intressant, du har en bra blogg, du skriver bra och jag läser varje dag! Ska som sagt försöka kommentera oftare, inte såna här böcker, men nåt litet! KRAM
Hej!
Jag ville bara säga att jag förljer din blogg och är jätte intresserad av hur det går för dig. Jag går själv igenom min första IVF och har återföringen idag. Snälla sluta inte att blogga, jag vill följa dig jag är förhoppningsvis inte så långt efter dig :)
Styrke kramar från Sara!!
1. Piss att du mår dåligt! Inte kul alls, och förstår att du inte orkar med saker just nu.. Hoppas illamåendet går över snart, till bara ren och skär graviditetshormonslycka :].
2. Var glad för att DU [ni] är gravid!! Vaar baara glaad!! .. Vi andra blir det tids nog, och du förtjänar det här, printa in det i ditt söta lilla huvud, för det gör ni. NI FÖRTJÄNAR DET HÄR!!
3. Stor jädra jätte KRAM! <3 <3 <3 <3
[Jag har saknat dina blogginlägg under dessa tysta dagar].
Jag har inte skrivit på ett tag pga att jag varit nere. Tycker fortfarande att du är tokintressant och det kommer inte att ändras för att du är gravid. Det är inte din barnlöshet jag följer utan personen bakom bloggen orättvisan :)
Jag kommer alltid att vara intresserad av gravidkrämpor och allt som hör till. Hoppas illamåendet går över snart. Skönt att höra att Seaband funkar för dig.
Kram!
Du är så söt, ja kollar din blogg 10 ggr per dag o blir skitgla varje gång du uppdaterar men när man mår bra eller är gravid sjunker läsarna o kommentarerna drastiskt. Mitt missfallsinlägg är mitt mest läsa o mest kommenterade o en del andra eländeinlägg är oxå mest lästa. Vi är lite sjuka att vi vill läsa om folks elände o ja har vart dålig på att kommentera överallt nu när ja mår så piss som ja gjorde i helgen efter slaget i magen att ja ska vänta tills i HÖST.
Kan väl erkänna bara för dej att de bloggar där ni lyckats bli gravida är ja sjukt avundsjuk på även om ja såklart unnar alla er som kämpat så hårt men det känns som man inte riktigt är på samma plan längre på ngt sätt?
men läser o älskar din blogg =)
kram
Skönt att seabanden funkade för dig, för mig funkade dom inte alls men jag skulle ändå ge dom en chans till nästa gång ;) Annars tipsar jag om postafen receptfria åksjuketabletter som man får äta som gravid, DOM är vansinnigt effektiva, iallafall var dom det för mig! :)
Jag för min del tycker att det är mer intressant att läsa en gravidblogg! Jag fattade ju inte jätte mkt av ivfgrejerna.. ;) (nu kommer jag ju säkert gå tillbaka i din blogg om någon månad när vi är där själv iofs)..
Jag vill läsa MER om hur du känner dig och när vart hur ni berättar för nära och kära osv.. jag vill höra allt!
Tycker att det är orättvist att man inte glädjs för andra längre efter dom plussat, då blir man glad och sen går det över liksom.. :/
Började följa din blogg efter du plussat, så jag tycker att du är jätteintressant :) Och jo, det där med graviditets sjukan är fan inte kul. Jag var själv sängliggandes mellan vecka 5-11, fy fan. Och då var jag också så jäääävla facinerad över folk som jobbar, har barn, hem, trädgård, djur, m.m och klarar det. Jag klarade med hunden, hästarna fick mamma sörja för. Att man kan må så jävla dåligt när det är nåt så underbart som händer i kroppen, helt sjukt!
Tänk inte så! Ni har kämpat för detta och förtjänar att känna lycka, uppskattning och medkänsla. Det är helt fantastiskt att ni äntligen har lyckats. Vägen till slutmålet är lång och jag kommer iaf att följa, kommentera, stötta och hoppas att du vill fortsätta blogga om alla fina bebiskläder du köpt, när du varit på ultraljud och fått se lill*n och lägger upp ul-bilder, magbilder osv osv! Stor kram!
Jag har också haft sea band på mig när jag mådde som mest illa. Tyckte att vissa dagar funkade det och en del andra dagar kände jag ingen effekt alls. Men jag tror ändå att det kan hjälpa till och allt är ju värt att prova. Färsk ingefära är också väldigt bra mot illamåendet. Jag brukade skiva tunna skivor och ha i mitt te på morgonen.
Tråkigt att kommentarerna minskat. Jag hoppas ändå att du känner något stöd av oss som är kvar och hejar på dig! =)
Förstår din oro för graviditeten, för visst är det en lång väg de här "40" veckorna...och jag själv upplever (som IVF´are) att det känns ännu längre än 40 veckor då man har gått igenom ganska mycket innan man ens kommer till plusset!
Kram
stackare som mår så illa.. vet ju precis hur det är.. fy... usch. finns ju inget man kan säga som gör det bättre för dig nu... bara att det kommer sluta, men jag kan ju inte säga exakt när. för mig var det i v.16.
trist att det inte kommenteras lika mkt längre, jag upplevde samma sak på min blogg när jag väl fick mitt plus. men jag tänkte: att när jag väl blir gravid har jag samma chans/möjlighet som alla andra kvinnor att föda och få ett friskt barn, det är innan plusset som jag spelar på den svåra banan och det var då jag behövde de där kommentarerna som allra mest.
men det är klart att man inte tycker något är "klart" för ens det kommer en hel bebis... men kanske de där kommentarerna hamnar hos någon tjej som behöver dem mer än oss? en tjej som sitter med samma sorg och klump i hjärtat som både du och jag hade innan... så försöker jag tänka iaf :)
tack för en bra blogg hur som helst! kram på dig!
Det var jag som råkade skicka anonymt förut! (11:20:35)
btw, i told you about them seabands! ;)
Det har jag också tänkt på att kommentarerna blivit färre. Som du säger man är en bekräftelsejunkie men så skäms jag över att jag ens reagerar på det. Det blir så konstigt på ngt vis.
Jag vet inte.
Och ja, det är en lång väg kvar. Min syster tycker jag måste skärpa mig, att jag inte ska larva mig. Men det är fasen inte så enkelt. Allt känns så skört och jag kommer inte kunna känna mig helt säker innan jag fött fram ett barn som sen snusar i min famn. Det är ju inte riktigt klart än. Nu är målet vecka 25, efter det kan en bebis överleva med hyfsade odds...
Du skriver bra.
Kram och hoppas verkligen att ditt illamående ger med sig. Jag är så tacksam för att jag sluppit det!
Tråkigt att du känner så.. Men jag tyckte att du hade fått en massa komentarer även efter du blivit gravid, men kanske inte lika många som innan då antar jag!
För min del som jag skrev i tråden, lägger jag lite mindre tid just nu överlag framför datorn, för att jag behöver tänka på annat, och det har ju verkligen inget med att du är gravid att göra ;P
Jag läser o i alla fall o kommenterar när jag har något att säga, och tycker det är jättespännande att följa dig! Och det vill jag fortsätta med. :) Stor kram på dig tjejen, sluta detta nu och njyt av din graviditet! :)
