Om livet med IVF:

Nu börjar det brinna i knutarna här. Jag vet att jag inte ska stressa men om inte mensen kommer idag eller imorgon blir det tight att hinna med ett försök på grund av påsken. Då blir jag jättejätteledsen. Jag trodde mensen kom i lördags och blev skitglad och firade mer än vad vi redan gjorde, det kunde ju vara sista fyllan på länge. Tji fick vi. (Känns som att den meningen är genomgående i det här?) För sedan dess har det varit som Sahara down there. Och koooom nu inte här och säg att jag kan vara gravid - för det är jag alltså inte! Har såklart testat. Precis när jag själv började tro att jag kanske var det. En sak lär man sig i det här och det är att man omöjligt kan känna sin kropp. Men jag är lika ogravid som vanligt och börjar som vanligt bli otålig på att få mens och som vanligt vill den inte komma och kanske är det bara för det. Men nu har jag ju i alla fall testat negativt och då kanske den behagar dyka upp? Förra gången krävdes två negativa gravtest innan den kom. 
Suck.


Sara Håkansson som är en av dem som skriver artiklarna om barnlöshet i Sydsvenskan var förresten jättefin och har mailat länkarna till artiklarna som jag skrev om sist, här är dem: