Om livet med IVF: -

Livet är röv.

Jag ville ju att jag skulle få beskriva symptom för er som ruvar eller ska ruvar. Jag ville skriva att jag är ett levande bevis på att man kan vara och bli gravid utan att känna ett enda skvatt. Jag ville berätta att det enda jag gjort annorlunda den här gången är att jag HAR druckit kaffe och levt lite onyttigare. Och att vi blev gravida med ett liiiite sämre, men ändå tusen gånger bättre embryo.

Jag hoppas fortfarande att jag ska få skriva det inlägget. Kanske i övermorgon.

Men idag handlar allt om hur rövigt livet är. Jag har hängt upp hela mitt liv på det här. Jag äter, sover, andas, lever IVF. Det är det enda livet handlar om och jag kan inte fungera just nu. De senaste 14 dagarna har jag inte jobbat, inte pluggat, inte levt över huvudtaget. Jag har fokuserat så jävla fullständigt på det här. Tagit två sprutor om dagen och särat på benen för främmande människor fram till äggplocksdagen. Jag har lidit mig igenom ännu ett äggplock med mycket smärta trots att jag fick dubbelt så mycket morfin och detta för ett uselt resultat. Jag har gråtit för att jag redan då trodde det var kört. Jag har blivit överlycklig när det ändå fanns ett embryo att ruva på. Jag har hoppats och misströstat om vartannat och till slut fick vi för första gången se hur ett plus ser ut. Efter två långa år. Och så har jag blivit nedslagen igen. Inte ska väl jag få vara glad. Nu har jag väl ändå snart gått igenom vad en människa ska behöva stå ut med utan att gå fullständigt under?

(Som jag skrev till en kär vän innan. Hur kommer det sig att vi kan gå igenom så mycket skit och ändå stå och låtsas se glada ut trots att livet behandlar oss som skit? Hur kommer det sig att vissa pallar och andra inte? Och är det inte orättvist ibland, det där att man fortfarande orkar stå upp, när det enda man vill göra är att lägga sig ner och dö en stund?)

Jag brukar tänka mycket på hopp. På att hoppet är det sista som överger en. Och jag har alltid hoppats. På sistone har jag börjat misstro hoppet. Jag har börjat tappa hoppet. Kan inte hålla hoppet uppe längre. Börjar fundera på vilken grad av undergång jag kommer behöva genomleva om det går åt helvete den här gången också.

Jag är inte bra på att må dåligt. Men det här är nog så nära dåligt som jag kommit. Det gör så ont, när det gör ont i hjärtat.

2011-04-28 @ 22:42:51 IVF/ICSI nr.2 Permalink

Kommentarer

Postat av: miss a

åh. jag ser fram emot det inlägget. håller tummarna för att det kommer i övermorgon!

2011-04-28 @ 23:01:33

Postat av: Vickan

Hej!

Hittade till din blogg för ett par dagar sedan och har därefter tittat in varje dag för att se hur det går för er. Det var något i dina texter som berörde mig. Kämpar själv i över ett år för att bli gravid, ännu ingen utdelning. Ta hand om dig!

2011-04-29 @ 06:31:03

Postat av: SinnerSaint

Jag håller tummarna för bra svar idag!!!! Kram

2011-04-29 @ 07:22:33
URL: http://sinnersaint.blogg.se/

Postat av: Min längtan

Jag håller tummarna stenhårt och hoppas det gick bättre för dig än för mig.

Tänker på dig och sänder en varm kram!

2011-04-29 @ 08:28:23
URL: http://minlangtan.bloggplatsen.se

Postat av: Icka

När man känner att man tappat hoppet...då är man långt nere i deppträsket...det var då ja gjorde min Hope tatuering på armen...för att aldrig mer kunna tappa det för AJ så ont det gör. Ja känner med dej o tänker på dej hela tiden o hoppas o begär att livet ska vara lite rättvist för Er. Allt du gått igenom o du har varit så tapper o positiv! Klart att du dippar ner från positiviteten ngn gång o ja önskar av hela mitt hjärta att du får en anledning idag att bli glad igen.

Kram o en massa tankar <3

2011-04-29 @ 09:58:08
URL: http://ickans.blogg.se/

Postat av: Anna

Jag hoppas åt dig.

2011-04-29 @ 10:04:38
URL: http://playtheworld.wordpress.com

Postat av: Artax

Åhh herregud jag är så nervös för er skull idag!!!!

Jag kan inte ens ana hur ni mår... :/

håller tummarna!!

Det blir verkligen som att man sätter resten av livet på paus när man håller på med det här.. man gör inget annat, eller inte jag iallafall.. men snart kommer det bli så mkt bättre!!! snart snart snart kan vi klappa oss på våra feta magar och gå på stan och gnälla över foglossningar ;) <3

2011-04-29 @ 10:12:27
URL: http://mininfertila.blogg.se/

Postat av: ettvanligtliv

Förstår hur du känner vännen och jag lider så med dig. Har också funderat på hur mycket en människa ska orka ta innan man går under. Förstår att det känns som om hoppet är svårt att behålla, men försök...det är inte kört. Hoppas så innerligt att det ska ordna sig för er. Det är ni värd!

Stor varm kram!

2011-04-29 @ 10:15:50
URL: http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Postat av: langtarefterliten.blogg.se

Håller tummarna stenhårt för att ni får ett positivt besked idag!! Tänker på er. Kram!

2011-04-29 @ 12:41:39
URL: http://langtarefterliten.blogg.se/

Trackback