Om livet med IVF:

Den här dagen har gått i oförskämt positiva tecken. Hmm, konstigt mening (men jag blir så störd på folk som skriver positivismen, det är ju en filosofisk riktning!) men jag menar att jag varit oförskämt positiv och uppfylld av hopp och glädje! Visst, det kommer ju dalar dagar som denna också men en ganska lyckad dag på det stora hela. (Citat från en sång i pjäsen Sårskorpor av Maria Blom, en av mina bästa ever!)
Jag kunde inte heller låta bli att skratta när han skulle sticka mig och jag blev hispigare och hispigare och han blev mer och mer stressad och gjorde tvärtemot hur jag vill ha det vilket är luuuuugnt och sansat utan han sa "ÄRU BEREDD?!" och tog sats med nålen! Haha! Hur kan man göra annat än att rygga tillbaka då? Hohoho! Han tog bort sprutan när han redan hade stuckit i den en bit (för att jag ryckte till) så det började blöda ganska mycket och jag kunde inte göra annat än att asgarva. Haha, stackaren... Han blir helt traumatiserad av det här. Sen fick han i all fall ta den på mig och även då började det blöda och lite vätska från sprutan kom ut. Varför bliiiir det så? Vi hade i den i hela 15 sekunder för att det inte skulle bli så. Whatever. Ska fråga om det imorgon när vi ska på första VUL! Tjohej!
Orgalutranen fick han inte ta i alla fall. Den gör ont som den gör och idag ville den inte ens gå igenom huden så jag fick trycka skithårt och så svider den ju som fan också. 

Som sagt, imorgon är det första VUL och jag är peppad! Hoppas på en ordentlig skörd fast utan överstimuleringsrisken den här gången tack! 

(Han är iväg och berättar om oss för den där vännen som ska bli pappa. Hoppas han inte regnar på hans parad för mycket. Elleeeeeeeer? ;) )