Om livet med IVF:

Saker som vi köpt/införskaffat del 2. 



När jag var liten hade min mamma ett antal små, små elefanter i olika material. Jag kommer ihåg att en var uthuggd i någon sten och en annan gjord i någon metall. Eller så var den i metall den jag gav till dig någon jul? Du hade i alla fall två som jag minns. När jag frågade mamma vad det var så sa hon att det var hennes lyckoelefanter. Själv hade jag en liten åsna i tyg (från Chile tror jag, eller Sjönevads marknad) som jag sa var min lyckoelefant. Jag trodde att lyckoelefanter, det var någonting man skulle ha! En amulett för framtida lycka! 

När vi så påbörjade vår andra IVF/ICSI fick jag syn på den här på Indiska. Jag har alltid velat ha någon av deras fina mobiler, fast jag har alltid tyckt att de är för dyra, men så den här dagen kände jag att det är klart att Pyret ska ha Lyckoelefanter! Det är tre stycken på, en för mig, en för honom och en för Pyret. Men framförallt köpte jag den för att Pyret skulle komma till oss. Jag tog först den här, sen upptäckte jag att den var lite trasig i hänget så jag hängde tillbaka den och tog en annan. Som inte kändes rätt. Så jag hängde tillbaka den hela och köpte den här. Den rätta.

De fulländade lyckoelefanterna. Som från och med nu även är min mammas. Igår fick jag veta att hon har en tumör i bröstet. Det blir operation och hela baletten och jag tänker att det här går bra. Det måste det göra. Min mamma är min sol i universum och utan henne skulle jag dö. Jag har fått absolut google-förbud och för en gångs skull tänker jag följa den rekommendationen. Jag vill varken läsa bra eller dåliga historier. Jag vill kunna känna tillförlit till det jag känner och det är att det kommer att gå bra det här, det känner jag på mig. Dessutom har hon lovat mig att leva tills hon blir nittio. Du sa att det var nittiofem mamma, men nittio är ok. Fast nittiofem går också bra förstås! Jag älskar dig!